Birgitta Bergman  
Kliniken för Reumatologi 
LSS 
Lagen om Stöd och Service 
till vissa funktionshindrade
 
LSS är en rättighetslag, de som tillhör lagens personkrets får rätt till särskilt angivna insatser 
om de behöver sådan hjälp i sin livsföring och om deras behov inte tillgodoses på annat sätt. 
Lagen ska säkerställa rätten till insatser för den enskilde när stödet enligt andra lagar är otillräckligt. 

Beslut om insatser enl LSS § 9 får överklagas till länsrätten. 
 
Kommunen är huvudman för insatserna personlig assistans, ledsagarservice, kontaktperson, avlösarservice i hemmet, korttidsvistelse utanför hemmet, korttidstillsyn för skolungdom över 12 år, boende i familjehem,boende med särskild service för vuxna och daglig verksamhet. 
 
Landstinget är huvudman för rådgivning och annat personligt stöd. 
I princip är insatserna avgiftsfria för den enskilde som tillhör personkretsen. 
 
 Personkrets:  

  • 1. utvecklingsstörning, autism
  • 2. begåvningsmässigt funktionshinder efter hjärnskada i vuxen ålder
  • 3. andra varaktiga fysiska eller psykiska funktionshinder som uppenbart inte beror på normalt åldrande,om de är stora och förorsakar betydande svårigheter i den dagliga livsföringen och därmed ett omfattande behov av stöd eller service.
Socialstyrelsen har regeringens uppdrag att följa lagens tillämpning bl a vad gäller personkretsen. Handläggande myndigheter måste därför registera vilka kategorier i personkretsen som besluten gäller för att sedan kunna sammanställa antalet beslut avseende varje kategori Personkretstillhörigheten ska prövas varje gång någon begär en insats en LSS.  Beslutet ska grundas på en utredning av sambandet mellan funktionshindret och behovet av stöd 

Om man tillhör personkretsen har man rätt till insatser under förutsättning att 

  • man behöver sådan insats

  • och  
  • behovet inte tillgodoses på annat sätt
  • Båda - ska vara uppfyllda i praktiken   

Omfattningen av LSS-insatser beror av vad den enskilde kan erbjudas genom SOL och HSL 

Individen måste få kännedom om sina rättigheter. Kommunerna är ålagda att bedriva uppsökande verksamhet och informera om lagen. Kommunen ska också samverka med landstinget m fl. 
 
HSL har fått 2 nya § som förtydligar landstingens ansvar för habilitering, rehabilitering och hjälpmedel samt viss tolktjänst. Behovet av kompletterande stöd enligt LSS minskar om det erbjuds en väl anpassad och kvalificerad behandlingsinsats. 



Persongrupp 3 - kriterier  
Behovsbedömningen ska vara noggrann och allsidigt genomförd enl Socialstyrelsen. 
Man ska beskriva hur personens nedsatta funktionsförmåga påverkar möjligheter till aktiviteter som anses vara normalt för andra. 

3 krav ska vara uppfyllda: 

1. omfattande stödbehov 

Återkommande behov: Stödbehovet föreligger dagligenoch i olika situationer och miljöer 
 

2. som uppkommit p g a en stor och varaktig funktionsnedsättning  

Stort funktionshinder 
En till synes minde allvarlig sjukdom el skada kan innebära ett stort funktionshinder. Konsekvenserna för den enskilde stor betydelse. 
Påverkar flera viktiga livsområden samtidigt ex hjälp i bostaden, i utbildningssituationen, på arbetet, på fritiden OCH kommunikationssvårigheter, meddela sig el ta emot information   OCH  behöver handikapphjälpmedel el särskilda transportlösningar för att förflytta sig
Varaktigt funktionshinder: 
De negativa konsekvenserna kan växla över tiden. Man bedömer om personen sett över en längre period och i ett helhetsperspektiv har ett omfattande behov trots att behovet periodvis är mindre. Ett behovs varaktighet kan omprövas, ska i så fall skrivas in i beslutet.
Äldre: 
Uppenbart icke åldersrelaterade funktionshinder hos äldre (över 65 år).  Det ska vara helt klarlagt av medicinsk expertis att funktionshindren uppenbart inte bereo på normalt åldrande. OBS rätten till personlig assistans begränsas alltid till personer under 65.
3. som medfört betydande svårigheter i den dagliga livsföringen 
Hänsyn bör tas också till förmågan att sköta hushållet i stort, den personliga ekonomin, hantera handikapphjälpmedel liksom förmågan att klara sin sysselsättning eller arbete och sin fritid. Kommunikationsproblem särskilt uppmärksammas. Även om man kan klara sig ganska bra i en avgränsad ocn invand miljö men får stora svårigheter utanför denna eller vid oförutsedda händelser. Risken för social isolering ska vägas in. 
 

 
 Adress Kliniken för Reumatologi  
Falu lasarett 
791 82 Falun
Telefon 
Fax 
Landstings E-mail 
E-mail
023-49 20 00  
023-49 08 93 
Reumatolog Mott  
reumatolog.mott@ltdalarna.se